de senaste dagarna har jag haft lite av en jag som 16:åring nostalgi

började veckan med strokes och is this it skivan och idag landade jag på denna.

hade gjort ett blandband, och då inte en blandskiva utan ett äkta blandband så att jag skulle kunde lyssna på det i min freestyle.

jag nötte de där bandet  när jag cyklade till och från mitt kommunala sommarjobb.

de nöttes medan jag rensade rabatter och städade studentkorridors tvättstugor och plockade skräp.

de nöttes jämt!

 

starkaste minnet från hela bandet är denna låt, stekande sol och en mördande uppförsbacke som jag vägrade gå upp för.

de var tider de!

 

Marina & the Diamonds - Are You Satisfied!

Of Monsters and Men - Love Love Love

Zeigeist - Bunny

The Strokes - Heart in a Cage

Raveonettes - Breaking Into Cars

 

 

jag har insett att jag har hål i min umgängeskrets i denna stad.

har folk jag kan prata med för de mesta om de flesta saker.

men med den lilla grejen som tar störst plats i huvudet/kroppen i detta nu

den vet jag inte alls jag vänder mig med för tankar/råd/avpratande/ellervadsomnubehövs

istället går jag i en halvt stressad/halvt nervös/halvt bedrövad/halvt smyg glad cirkel på mitt golv

 

hur löser jag de här? es...

 

---

 

dagens lärdom: de är läskigt med smygande saker (särskilt när de slår (hårt))

 

crushing's the word, i think