Jag drömde om dig inatt, de var en väldigt intensiv dröm.
Många påtagliga känslor och känningar av att vara väldigt sårbar.
Jag minns tre separata delar starkast, den första är när vi möts upp. Det är i en skolkorridor med en massa skåp och jag visar vilket som är mitt. Du säger att du hade ett i närheten förut och av någon anledning så testar vi en av dina nycklar (den som hör till ditt skåp i en helt annan byggnad) och den funkar och mitt skåp öppnas. Det händer en massa små saker runt omkring men det är inget som jag har fokus på då du finns väldigt nära. Jag tänker krama dig med så pussar du mig i stället och hela min värld vänds upp och ner.
Sen kommer jag inte riktigt ihåg vad som händer mer än att vi går runt och pratar med en massa människor bl.a en av mina fyra barndomsvänner. Helt plötsligt sitter vi på min gamla buss 8an mot Ersboda fast det är här i Gbg någonstans. Du säger att jag skrämmer dig då du är osäker på ifall jag kanske egentligen är en kille då jag inte beter mig som en typisk tjej. När du börjar utveckla detta så avbryter en kille som sitter bakom oss och som börjar skälla ut mig för att jag då tydligen någon gång planerat att tågluffa med denna person men sen bara slutat höra av mig huxflux. Försöker ta mig ur detta med motiveringen ”Jag kan inte vara den Mimmi Eriksson” och när jag säger detta börjar jag bryta på extrem norrländska, killen köper dock inte detta då jag ser alldeles för lyckligt nykär ut. Så jag fortsätter på den extrema norrländskan med ”Men jag kan inte vara den Mimmi Eriksson för jag bodde i Umeå då” och han håller med mig, jag kan inte vara den personen han trodde jag var.
Vi kliver av bussen på min gamla hållplats när jag fortfarande bodde i Ersboda och nu är vi nog i en blandning av Umeå och Gbg. De händer lite diverse saker under vandringen fram till där jag bor.
Tredje tydliga minnet då, vi kommer hem till mitt hus, de är extremt mörkt, sunkigt och fuktigt i trapphuset mitt i matlagning så ska jag gå och möta någon så vandrar ut med bara sockar och de är fullt med snöslask i trappuppgången så mina sockar blir genomblöta och iskalla. När jag väl kommer upp till lägenheten igen skrattar du mest åt mig och tycker att jag ser ut som en gullig blöt katt, kramar om mig för att försöker värma upp mig då ja hysteriskt hackar tänder.

Här vaknar jag och har Idioteque i huvudet, närmare bestämt frasen:
everything all of the time
here i'm alive, everything all of the time
ice age coming, ice age coming
let me hear both sides

...discourage affection
sad eyes
sad eyes
you can't disguise sad eyes

 

 

de går så jäkla bra att plugga >_<

men skivan är helt fantastisk.

känns lite kort dock, går bara i ett nafs att lyssna igenom.

 

tror mars volta beroendet kommer ersättas av denna,

eller kombineras!

 

 

idag när jag gick från spårvagnen hem så går en kille om mig och säger:

"ursäkta...

...jag måste bara få säga att du har en väldigt fin stil"

 

jag blev glad och sa tack.

 

de är fint när folk vågar säga fina saker till en helt vilt främmande människa utan att vara (synbart) påverkad av div. substans