satt just och läste lite på vk

och det slog mig
jag saknar scharinska

saknar inte umeå så speciellt mycket
eller typ ingenting

förutom clas ohlsson, mitt ica och coop forum (snarare månadshandlingen med mor)

men scharinska
dansdansdans
tills man smälter
och galna cykelturer/promenader efteråt (dok en svunnen tid (närmar sig väl fyra år nu))
men dansdansdans
det var nyligen
eller mest saknar jag kanske sällskapet

yajks
känner mig sentimental

beror kanske på att jag stört skiten ur mig själv de få dagarna av denna vecka på en stor del av klassen.
bara småsaker. ingenting någon annan säkert ens tänker på.
gissar att de beror på min svaga hälsa. jag orkar inte. eller så är det bara så det blir efter ett tag. eller så är det bara jag, jag menar, jag stör sönder mig själv över mig själv. är det inte så att man ska orka med sig själv längst?
fast de finns ju typ en handfull med folk jag inte stör mig på alls, så det är lite snedvridet.
men tur är väl det. annars skulle jag nog ha haft någon typ av sammanbrott.
nu är jag bara pågränsensjuk istället

och rastlös till tusen