you knew my ideas...

...when they were in my head
they were my secret evening plans
wine, then bed, then more, then again
wine, then bad, then more, then again
run run run, to make your heart shake
kiss kiss kiss, will make this earth quake
i'm gonna get what i'm willin to take
this gotta worth the miles you made
come back i'll warm you up
make me breakfast, i'll make it up
you are so talented
i'm in love

i'm back with a smack and i'm ready to attack
stare at my lips and i see they were wet
i know how you're doing by looking at your pants
and this is how we call it a comeback...
and listen death from above

screaming your name on the microphone
going back home all alone
listen to the tunes that you sent to me
listen to them good company
i want to show my mad love
you have to know it's not enough
come and complete me, stay here with me
this is all true, it's water i drink
i want you to show me how mad is your love
come and attack me it's not gonna hurt
fight me, deny me if I fear when you're close
let's make love and listen death from above


let's make love and listen to death from above - css

vill bara bitch slappa mig själv
riktigt rikigt hårt

jag vet inte hur många jag har svikit de två senaste veckorna.
typ alla jag känner känns det som!
eller njä inte rikigt men iaf åtta stycken

det irriternade är at jag är fullt medveten om vad jag gör
det är som att sitta och se en film och man skriker till den där idiotiska tjejen som bara måste gå in i de där obebodda huset mitt i natten när det går en mördare lös.
man skriker och skriker att hon inte ska gå inte men hon hör ju sälvklart inte och går in iaf.
blir mördad och man vill bara säga i told you so!

ungefär så känns det att vara jag.
jag ser massa saker jag gör, inser hur idiotiskt det är men kan inte göra något åt det

----

sen en sak med mig själv som jag klagat över förut.
jag blir så trött på att jag alltid ska hålla upp jag-är-stark-jag-behöver-ingen fasaden
när min själ å andra sidan bara skriker kom och finns för mig, jag behöver dig!

men i guess it all goes back till den där komentaren jag fick från den personen som allra först fick finnas där.
"jag vill inte vara ditt knark. jag vill inte vara den som får dig att må bra"

det sved ordentligt i mig, så det är väl förståligt att jag inte vill visa mig vek och i behov av någon.
avfärdanden är inte rikigt min grej.
då är jag hellre ensamen och deppig
det är enklare, det går att stänga av.
medans sår i själen inte går att koppla bort, de bara ilar och bränner sig igenom allt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback