jag dog lite idag
det var smygfint



vackert, så vackert att man bara dör
alldeles för mycket sådant de senaste halvåret, för mycket så att jag inte har uppskattat det, blivit för van eller nått.
men idag slog det mig som ett krattskafft i ansiktet att detta är typ slutet på falla-ner-och-dö-vackertvackertVACKERT anfall
idag var typ näst sista möjligheten om inte tillochmed den sista.

som emil sa man borde ha fotografiskt minne, yes som tusan!!
finns sjukt mycket från den senaste tiden som jag skulle vilja bevara i mitt minne på det sättet och de flesta rör inte ens falla-ner-och-dö-vackertvackertVACKERT anfall.

livet är typ underbart ändå, haha trodde aldrig på tusen år att jag ens skulle kunna tänka den tanken för ett halvår sen.  ojoj, galet  galet

har haft många tankar till blogginlägg de senaste dagarna har bara inte tagit mig själv i kragen och skrivit ner dem.
men igår funderade jag på hur det skulle vara om vi i min släckt skulle ha någon typ av nu träffas vi och umgås grej, vilket jag nog betvivlar att vi kommer ha. men anyhow min tanke rörde hur olika vuxna personer så som mostrar, mormor och respektive skulle reagera ifall jag skulle råka bli tillsammans med en tjej och ta med henne dit, utan att lixom ha sagt hej jag har en flickvän. den mest intressanta skulle nog vara mormor tror jag. har ingen aning om vad hon tycker i frågan...

meeeen ja nu blev mina tankar överanstrända så time to go to bed.

peace and love <3