har precis mellanlandat i soffa efter en dag på jobbet  som bara var från 07.00 till 19.15,
plus en timmes resa till och från byggnaden.
så 05.50 till 20.15, (från och tillbaka till nilseriks terminalen, inte hem)
wiewiewie >_<
lunch 12.40 till 13.10 sen ingen rast över huvud taget.
mysig dag.

att säga att jag känner mig mör är en underdrift.
känner mig mer som en döende gnu med en rutten sill som blivit mosad av ett berg till hjärna.

kommer nog aldrig kunna tänka igen


bjubb

det är inte många låta nu för tiden som jag känner att jag skulle kunna vrida upp volymen på och bara låta dem ta över mig.
detta är en sådan.
detta är dok en ganska så tam verson, det ska vara mer bas!!
dessutom så slutar den påtok för abrupt i denna verson.

trotts att jag vill spela den högthögthögt och stänga ute alla andra ljud så gör jag inte det.
inte via högtalarna iaf.
mp3 spelaren får agera uppspelare då ^^

...that you changed my history
of life and death
we'll always lead you into love and regret
but you have answers and i have the key

bernadette - iamx

intressant video, tror dok att jag tycker det blir lite för mycket när den ska "hacka" nästan hela tiden.
eller...hummm... inte den bästa video han gjort skulle jag nog säga, men ja intressant.

nördiga lilla jag tittade tom på en hur gjordes videon video >_<
ganska coolt, tihihi

---

det slog mig medan jag nu kollar på en engelska varianten av videon för att se om det är någon skillnad att
chris skulle kunna passa i en tim burton film...
...tror jag iaf



det skulle vara lite kul och veta hur x:is är som person.
men men drömma kan man jue ^^

...in the corners of your eyes
i'll stretch the sky in blue
and i'm thinking we knew no better
and i'm thinking
we're dying

an envoy to the open fields - mew
(övertolka inte citatet. se det inte på fel sätt!)

det är läskigt hur många menlösa dagar som spenderats i mitt liv de senaste åren i väntan på att något ska börja.
väntan på något som tar upp lite av all tid i väntan på något större.
de där större... typ att inse och förstå åt vilket håll jag borde styra mitt liv.

de känns lite som att jag tryckt på paus-knappen för ett tag sen för att stanna upp och tänka,
för att komma på vad jag vill.
men nu har jag både glömt hur man trycker play igen och tappat bort mig själv i alla tankar och idéer.

jag tror att jag mest går runt och väntar på att ha någon typ av utbildning i grunden och sen att jag ska känna mig vuxen och köpa ett hus på landet.
men det är så mycket jag vill hinna med först,
så mycket jag vill hinna med som jag inte ens vet riktigt vad det är.



någonstans är jag rädd att jag ska hitta fel mig och bli galen, obsessive och sjukligt sjuk igen.
även om det fortfarande finns sjukt i mig, så är det iaf på en "hanterbar" nivå.

why do you call me at the door?
you don't know me
why do you?
why do you call me all the time?
you don't know me